Tänk att det redan är Lucia och elva dagar kvar till julafton. Det känns som att december månad bara susat iväg. Jag har haft fullt upp med signeringar, nya manuset (som har blivit ett helt annat manus än vad det var tänkt … mer om det …), frilansjobb och en massa möten.

Jag försöker verkligen få till det här med balans. Är ganska kass på det om jag ska vara ärlig, men det är hela tiden min målbild. Att göra rätt saker och prioritera. Just nu håller jag på med ett årsbokslut, som min författarvän Therese Loreskär tipsade mig om. Det går helt enkelt ut på att jag utvärderar året som gått. Funderar igenom vad som varit bra och vad jag kan utveckla/göra bättre/ta bort mm.

Det känns ganska nyttigt att gå igenom det senaste året. Jag delar in det i olika delar, jobb, familj, hälsa, vänner, fritid mm. Det gör att jag lättare får en överblick. Redan nu har jag bestämt mig för att minska på vissa saker som mer tar en massa tid än vad det ger tillbaka. Jag vill också fokusera mer på hälsan och inser hur viktigt det är med tydliga mål och delmål.

Har en bit kvar innan jag är klar med mitt årsbokslut. Men det är nyttigt att stanna upp, reflektera över var man är, vad man har gjort och vart man är på väg. Många tankar som kommer fram.

Det är sen kväll och jag sitter vid brasan och skriver. Sigge ligger och vilar vid mina fötter och det känns nästan som att jag har hoppat in i en av mina feelgoodromaner.

De senaste dagarna har jag äntligen börjat få lite inspiration till nästa manus. Jag har länge vetat vad jag vill skriva om och haft ett synopsis hyfsat klart. Men det har varit några pusselbitar som har saknats. Nu börjar dessa falla på plats och jag kommer på mig själv att tänka på manuset och handlingen vid alla möjliga tillfällen under dagen.

Jag börjar med andra ord bli redo för nästa bok. Kom på mig själv med att fundera på en scen när jag körde till Ängelholm i morse för att träffa min fina författarvän Caroline Säfstrand. Och sen bollade jag och Caroline lite idéer. Att ha en författarvän att prata igenom skrivande, författarskap och manus är så värdefullt. Jag berättade om mitt nästa manus och Caroline om sitt. Sen blev det en massa bokprat medan vi drack kopiösa mänger te och kaffe. Underbart.

Caroline skriver jättebra relationsromaner och jag älskade hennes senaste bok, Alltid din dotter. Den är otroligt finstämd och jag tycker att man verkligen kan känna med och leva sig in i hur huvudkaraktären Jill har det (och likaså de övriga karaktärerna). Om ni inte läst den, gör det. Ni kommer inte att ångra er!

Nu ska jag ägna någon timme åt mitt nästa manus. Jag tror att jag känner sån inspiration just nu för att jag är ledig. Jag har inga krav eller måsten. Inga frilansuppdrag som måste göras eller saker att fixa med. Att vara här i Båstad ger energi och får mig att slappna av. Inser nu när vi är här att jag verkligen behövde den här pausen.

 

Så mycket spännande saker som händer just nu och ibland får jag nästan nypa mig i armen för att det känns så overkligt. Är så glad och tacksam. Över alla mail, fina recensioner och omdömen mina böcker får. Visst har jag dagar som känns motiga och ibland tvivlar jag på mig själv. Men jag lever min dröm. Jag är så glad att jag inte gav upp. Att jag fortsatte kämpa när det var som tuffast. Att få skriva böcker är det jag älskar och brinner för och jag hoppas få fortsätta göra det länge.

Fick ett samtal av min förläggare Jennifer. Ville jag äta lunch med henne och Sara som är kommunikationsansvarig för min bok? Absolut, vad kul, svarade jag och tänkte att de ville fira släppet av 24 goda gärningar.

Gissa om jag blev chockad när det visade sig att vi skulle fira att 24 goda gärningar, redan efter en vecka i butik, trycks upp i ännu fler böcker på grund av den stora efterfrågan.

Jag började ärligt tala nästan gråta en skvätt när vi satt där och de berättade nyheten. Det är så stort för mig. Att så många vill läsa mina böcker att de trycks till. Efter en vecka! Jag gick omkring som på moln resten av dagen.