Tre dagar gammal vilar han bredvid mig i soffan här hemma. Vår nyfödda son Maximilian. Jag vet knappt var jag ska börja, men vi är så otroligt glada över vår vackra och fantastiska lilla pojke.

Förlossning, nyfödd bebis
Maximilian bara ett par timmar gammal. Fortfarande lite problem med andningen men innan vi åkte hem var han okej.

Jag och Patrik lämnade lägenheten strax före klockan sju på måndagsmorgonen medan min mamma stannade kvar för att ta hand om alla barnen. När vi stod i hissen på väg ner till garaget sa jag till Patrik ”Tänk, om en och en halv timme har vi vår bebis hos oss.” Riktigt så blev det inte. Han kom först vid lunch på grund av klantiga mig.

Klara drycker var okej att dricka innan fem på morgonen, ingenting annat. Så tio i fem gick jag upp och tog ett glas nyponsoppa och ett glas vatten. Perfekt, tänkte jag. Inte så perfekt, tänkte operationspersonalen när jag berättade om mitt intag. Nyponsoppa är ajabaja och de fick helt enkelt flytta min operation några timmar och ta dem som skulle komma efter oss på vår tid.

En aning pinsamt men när vi väl fick komma till operation var alla otroligt gulliga och snälla. Speciellt narkossköterskan och narkosläkaren var helt underbara. Jag hade sagt att jag var lite orolig för operationen och de var supersnälla, trevliga och pratade på om allt mellan himmel och jord. Förmodligen för att lugna mig men det hjälpte. De förklarade också alla steg de gjorde och vad som hände på andra sidan ”duken”.

Så kom han. Och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Min fina fina bebis. Efter ett snabbt hej försvann de iväg med honom till ett angränsande rum och Patrik följde med. Tydligen hade han svårt att få igång andningen och en barnläkare tillkallades. Men efter en liten stund var det okej och hela familjen kunde vara på uppvaket tillsammans efter att jag blivit ihopsydd igen.

Det är första gången jag verkligen har kunnat njuta direkt av min bebis. Det har inte varit någon dramatik, jag har fått träffa min bebis på en gång och jag mådde jättebra direkt efter operationen. Hade ork och energi att bara njuta av vår son redan från start.

Två dagar stannade vi på BB och i går fick vi åka hem. Jag ska inte säga att det har varit helt enkelt. Jag har ont i såret, svårt att sova i en bekväm ställning, ont när jag skrattar, hostar eller gör något annat ansträngande. Det är svårt att kliva i och ur sängen eller soffan och jag äter smärtstillande. Samtidigt vet jag att allt det här kommer att gå över. Det kommer bara ta sin lilla tid och jag måste ha tålamod.

Har även fått en släng av baby blues i dag. En kombination av för lite sömn, onda bröst och en massa hormoner. Vet att även den kommer gå över och då är det lättare att stå ut med att jag känner mig deppig och ledsen just nu.

Just nu tror jag att jag har fått världens snällaste bebis (förutom att han ska äta hela nätterna) men han sover, äter och sover. Han skriker knappt och verkar på det hela taget väldigt nöjd. Men som sagt, det kan nog ändras om några dagar/veckor så jag njuter just nu.

Alex, Isa och Ville är extremt förtjusta i Maxis (Maximilian är hans namn) och de vill gärna hålla, hjälpa till med blöjbyten och vara i hans närhet.

Och Patrik, min underbara fantastiska man. Han gör allt. Tar hand om familjen, handlar, fixar, hämtar, lämnar, tar nästan alla blöjbyten, hjälper till att lyfta dag som natt och är ett extremt stöd. Medan jag vilar ser han till att allt rullar på och trots att han också sover dåligt (eftersom han hjälper till med allt runt omkring på nätterna även om det är jag som matar) så har jag inte hört honom klaga en enda gång. I stället ger han en extra kram när tårarna kommer utan anledning (baby blues som sagt) och bara finns här.

Nu måste jag vila lite innan det förmodligen är dags för några maratonpass med amningen i natt. I morse gav jag faktiskt napp för första gången. Men efter nästan sex timmars snuttande kändes det som att det inte var maten Maximilan var ute efter längre… 😉

Jag kommer lägga upp lite fler bilder men än så länga har jag inte riktigt orka ladda ner alla.

Ps. Jag har även fått feedback på manuset, men det får jag skriva om i ett annat inlägg. Just nu är det bebisbubbla som gäller. Ds.